Apropå att ta andra människors perspektiv. Sedan femårsåldern har jag funderat kring huruvida vi verkligen upplever färger och smaker mm likadant eller ej (ja, jag var ett väldigt filosofiskt barn, föga förvånande). Jag brukade säga saker i stil med "Tänk om ditt banan smakar som mitt äpple. Vi har lärt oss att den där smaken heter banan och den där heter äpple, men vi kanske upplever dem tvärtom eller helt annorlunda". Samma sak med färger; "Tänk om ditt röd ser ut som mitt blå. Det kanske är därför olika människor gillar olika färger".

 

De vuxna förstod inte riktigt. Till och med för min filosofilärare i gymnasiet blev det lite för magstarkt (samme filosofilärare som älskade att jag angrep uppsatsämnet "Vad är kunskap?" utifrån antagandet att kunskap inte finns eftersom vi inte kan veta någonting alls med total säkerhet, följt av ett scenario där jag eventuellt var ett djur som drömde hela mitt liv som människa).

 

Det är knappast en ny frågeställning. Ändå blev jag så glad när jag i ett youtubeklipp såg en vuxen ställa sig frågan och konstatera att det inte finns något svar. Och frågor handlar ju inte alltid om att få svar. Denna fråga handlar nog t.ex. om att inse våra mänskliga begränsningar, att vi inte helt och fullt kan ta en annan människas perspektiv. Även om vi vandrar en mil i någons skor, så kan vi inte uppleva det inifrån deras eget sinne.

 

 

Här finns klippet:

 

 

 

Denna insikt väcker ödmjukhet. Inför åsiktsskiljaktigheter, inför olika sätt att agera i olika situationer, inför allt sådant som vi inte kan förstå att andra tycker/tänker/säger/gör. För nej, vi kan inte förstå och därför ska vi ej heller vara för snabba att döma. Jag ska försöka tänka på detta när jag upprörd av rasism, sexism, HBTQ-fobi och funkofobi.

 

Vi kan heller aldrig säga "jag förstår dig" och verkligen mena det. Men vi kan lyssna nyfiket och försöka bibehålla vår öppenhet inför det faktum att vår förståelse är begränsad till våra egna referensramar. Alltid. Tror jag. För jag står fast vid min gymnasietes att kunskap inte riktigt riktigt finns, att vi inte med total säkerhet kan veta någonting alls. Inte ens att vi inte vet.